Beteendeterapi har som mål att förändra och förbättra barns beteende. Den genomförs vanligtvis genom att utbilda föräldrar och/eller lärare i särskilda tekniker som förbättrar beteendet, till exempel symboliska belöningssystem och raster. Ett annat begrepp är social färdighetsträning, som du kan läsa mer om längre ner på sidan.

De tre principerna för beteendeterapi:

”Under alla förhållanden kräver behandlingen av ADHD ett nära samarbete mellan familj, lärare och all berörd sjukvårdspersonal.”

Social färdighetsträning – ”social skills training”

Barn med ADHD har stora svårigheter i sitt samspel med andra barn, vilket framför allt gäller om barnen lätt blir arga och möter andra med aggressivitet. Detta får stor betydelse, inte bara för barnets vardagsumgänge utan också för framtida samspel med olika personer i omgivningen, såväl vuxna som barn.

En rad träningsmetoder har utvecklats med målsättningen att öka barnets förmåga att klara ett socialt samspel med jämnåriga. Det kan handla om hur man introducerar sig själv i en leksituation, hur man löser konflikter, hur man uppmärksammar andras önskningar, hur man gör för att få kamrater, och så vidare. Utveckling av inlärningsstrategier för att lättare klara skolarbetet kan också ingå. I dessa program används olika tekniker som vuxenledning (coaching), modellsituationer, rollspel och andra övningar – individuellt eller i smågrupper. (Källa: Socialstyrelsen 2002)

Det finns stort vetenskapligt stöd för att läkemedel är effektiva när det gäller att behandla ADHD. ADHD-läkemedel hjälper till att förbättra huvudsymtomen ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet. Det finns en rad olika läkemedel att tillgå. Vissa barn får bättre resultat av ett läkemedel, medan andra har mer nytta av ett annat. Förskrivande läkare behöver därför samarbeta nära med patienten och dennes familj för att hitta rätt preparat och rätt dos för varje unik individ.

”Läkemedel tenderar att öka uppmärksamheten, minska distraherbarheten och förbättra förmågan att fokusera.”

Hur fungerar ADHD-läkemedel?

Läkemedelsbehandling ska alltid genomföras i kombination med eller när läkemedelsfria behandlingar har prövats. Det kan vara utbildningar av patienter och anhöriga, samtalsbehandling, beteendeterapi, särskilda insatser i skolan eller sociala stödinsatser. Alla personer med ADHD behöver inte läkemedelsbehandling.

Vid ADHD finns det biologiska orsaker i hjärnan som kan påverkas i gynnsam riktning av läkemedel. Bland annat finns det områden i hjärnan som har för låg aktivitet. ADHD-läkemedel hjälper dessa områden att fungera mer normalt och gör att symtomen av ADHD kan lindras. Målet med läkemedelsbehandling är att förbättra uppmärksamhet samt att minska motorisk oro och ofrivillig impulsivitet.

Läkemedel kan förbättra koncentrationen. Med detta kan barnet bättre klara skolan och aktiviteter i lek och fritid. Den vuxne kan bättre klara av uppgifter i privatliv, studier eller arbete. På lång sikt är målet att personen skall få en bättre livskvalitet och undvika negativa konsekvenser av den funktionsnedsättning som ADHD innebär. Trots att det inte finns något botemedel mot ADHD, kan tillståndet hanteras genom att använda sig av ett behandlingsprogram med en kombination av insatser.

Med hänsyn till ADHD-läkemedlens verkningsmekanismer så kommer läkaren att värdera risken för missbruk, skadligt bruk eller felandvändning före och under behandlingen. Provtagning för drogscreening kan komma att genomföras. (Källa: Läkemedelsverket, 2016)

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation

• Läkemedelsbehandling är en komponent i ett multimodalt behandlingsprogram där också psykosociala och pedagogiska insatser ingår.
• Läkemedelsbehandlingen ska individualiseras och bygga på samverkan med patienten och lyhördhet för patientens livssituation och upplevelse av behandlingen.
• Uppföljning av effekt och säkerhet i hälsodata- och kvalitetsregister är angeläget. Det är därför viktigt att den enskilda förskrivaren registrerar behandlingen i tillgängligt register.
• Risken för kliniskt betydelsefulla hjärt-kärlbiverkningar är liten men måste alltid värderas innan behandling med läkemedel mot ADHD inleds.
• ADHD-läkemedel kan påverka längdtillväxten negativt hos barn.
• Eventuell elpilepsi måste vara välkontrollerad vid insättande av ADHD-läkemedel.
• Risken för skadligt bruk, vidareförsäljning eller annan spridning måste beaktas vid behandling med ADHD-läkemedel (Källa: Information från Läkemedelsverket 2:2016)