Psoriasis är en sjukdom där immunsystemet spelar en central roll och som av Världshälsoorganisationen (WHO) definierats som en allvarlig icke-smittsam kronisk sjukdom.
Den är ärftlig och kan drabba alla åldrar, men det krävs ofta en utlösande faktor för att den ska bryta ut. I Sverige lever 250 000 till 300 000 personer med sjukdomen, vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar.1 I omkring hälften av fallen sker sjukdomsdebuten före 30 års ålder och kvinnor har i genomsnitt en lägre debutålder än män.
Det finns olika former av psoriasis. De skiljer sig åt när det gäller hur utslagen ser ut och var på kroppen de sitter. Den vanligaste typen av psoriasis är så kallad plackpsoriasis, röda upphöjda plack (utslag) på huden som kan orsaka smärta och klåda. Placken uppstår på grund av en alltför snabb tillväxt av hudceller och inflammation i huden. De flesta former av psoriasis går inte över men kommer ofta i så kallade skov, vilket innebär perioder med mer besvär och större utslag och andra perioder med små eller inga besvär. Psoriasis kan förutom att drabba huden även drabba leder i form av psoriasisartrit.
Med samsjuklighet, eller komorbiditet som det heter med ett annat ord, menas sjukdomar som vi kan få som konsekvens av en annan sjukdom. Vid svår psoriasis finns en förhöjd risk för allvarlig samsjuklighet som är viktigt att känna till.
Vi vet numera att psoriasis är en systemsjukdom som omfattar mer än hudförändringar, fler organ än huden kan drabbas. Det är vanligt med samsjuklighet, därför är det viktigt för den som har psoriasis, och för vården, att vara uppmärksam på symtom som kan tyda på förekomst av andra sjukdomar som exempelvis hjärt-kärlproblem, mag-tarmbesvär och inflammatoriska ögonsjukdomar. Att hålla koll på sitt blodtryck, sin vikt och att sluta röka är viktigt för att kunna förebygga eller förhindra vissa former av samsjuklighet.
Den vanligaste samsjukligheten vid psoriasis är psoriasisartrit och debuterar vanligen vid 30-55 års ålder. Hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Ungefär 30% av de med diagnostiserad psoriasis får också ledbesvär. Även psoriasisartrit kommer i skov.
Många psoriasissjuka upplever att sjukdomen har en påtaglig inverkan på livskvalitet och medför inskränkningar både i det sociala livet och i yrkeslivet.
Psoriasis anses vara en underbehandlad sjukdom. Orsaken till psoriasis är inte vetenskapligt bevisad, men genetiska komponenter spelar en stor roll, i kombination med andra faktorer, exempelvis stress och miljöfaktorer. Sjukdomen kräver regelbunden behandling.
Målet med all behandling av psoriasis är att lindra besvären, hålla sjukdomen under kontroll och förhindra en försämrad livskvalitet. Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis men med rätt behandling kan de flesta leva ett bra liv.
Vilken behandling som krävs beror på sjukdomens svårighetsgrad och består av egenvård, utvärtes behandling (krämer och salvor), ljusbehandling och invärtes behandling (tabletter, injektioner och infusion).
Listan nedan innehåller exempel på frågor du kan ställa till din läkare på ditt nästa läkarbesök.
Det kan också finnas fler relevanta frågor baserat på dina personliga symtom och medicinska historia som inte finns med i denna lista av frågor.
Plack - runda, några centimeter stora röda fjällande utslag på huden som kan växa ihop till större områden
Samsjuklighet - ett uttryck för följdsjukdomar som kan vara relaterade till psoriasis
Psoriasisartrit - en autoimmun sjukdom som orsakar ledbesvär
Psoriasisförbundet
1177 Vårdguiden