Visit Janssen With Me
open
Beskrivning av symtomen

Beskrivning av symtomen

Beskrivning av symtomen

De första tecknen på schizofreni uppstår som regel i tonåren eller under tidigt vuxenliv, men kan även uppkomma hos personer över 40 års ålder.7

Både män och kvinnor kan få schizofreni, men symtomen visar sig ofta vid lägre ålder hos män än hos kvinnor.8

Symtomen på schizofreni skiljer sig från person till person, men generellt kategoriseras de som:

P

Positiva symtom

Symtom som kan anses tillförda av sjukdomen och som friska personer normalt inte har (t.ex. hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och upphetsning).

N

Negativa symtom

Symtom som kan betraktas som beteenden som ”saknas” (t.ex. brist på energi, initiativ, känslomässig reaktion, entusiasm eller social interaktion).5 De flesta människor har dessa förmågor, men personer med schizofreni har i någon grad ”förlorat” dem.

A

Affektiva symtom

Symtom som påverkar stämningsläget, t.ex. depression, ångest, ensamhet och självmordstankar.

K

Kognitiva symtom

Symtom som inkluderar koncentrations- och minnessvårigheter, t.ex. bristande uppmärksamhet, långsam tankeverksamhet, bristande insikt (förståelse och acceptans) om sjukdomen.

Ikon om Utveckling

Utveckling

De flesta personer som har schizofreni upplever flera psykotiska episoder (perioder då positiva symtom är mer framträdande) i sina liv.4,5

De positiva symtomen varierar som regel med tiden, och kan förvärras i perioder av återfall och förbättras i perioder av återhämtning.1

Personer med schizofreni kan leva relativt normalt mellan psykotiska episoder och verka vara stabila och friska. Men efter den första episoden uppstår ofta negativa symtom som kan kvarstå och förvärras.1,6

Ett ihållande eller återkommande sjukdomsmönster kallas kronisk schizofreni. Patienter med schizofreni behöver långvarig behandling som normalt innefattar läkemedel.1,6

Händer på träd
Behandling

Läkemedel har stor betydelse för de flesta med schizofreni. Du kan välja mellan daglig och månatlig behandling.

  1. APA Clinical Guidelines. American Psychiatric Association. Practice guidelines for the treatment of patients with schizophrenia. 2004
  2. Falkai P et al. World J Biol Psychiatry 2005; 6: 132-191.
  3. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th Edition Text Revision (DSM-IV-TR). Arlington: American Psychiatric Publishing Inc. 2000.
  4. Lieberman JA et al. J Clin Psychiatry 1996; 57(suppl 9): 5-9.
  5. Robinson DG et al. Am J Psychiatry 1999; 156: 544-549.
  6. National Institute for Clinical Excellence. National Clinical Practice Guidelines Number 82.
  7. Howard R et al. Am J Psychiatry 2000; 157: 172-178.
  8. Angermeyer MC et al. Schizophr Bull 1990; 16: 293-307.
  9. Murray RM and Fearon P. J Psychiatr Res 1999; 33: 497-499.
  10. Lang UE et al. Cell Physiol Biochem 2007; 20: 687-702.
  11. Koen L et al. Psychosomatics 2007; 48: 128-134.
Kontakta oss ikon

Kontakta oss

Om du har frågor, kommentarer, önskemål eller synpunkter för denna webbplats kontakta oss gärna på nedanstående kontaktuppgifter:

  • Via e-mail: jacse@its.jnj.com
  • Via post: Janssen-Cilag AB, Kolonnvägen 45, 170 67 Solna
  • Via telefon: 08-6265000
  • Organisationsnummer: 556024-0037
  • Momsregistreringsnummer: SE556024003701
Akut hjälp ikon

Akut hjälp

Nedan finner du information om jourhavande läkare och organisationer som bland annat erbjuder anonym telefonrådgivning för psykiskt sjuka och deras närstående.

För akut hjälp, ring:

  • Alarmcentralen - 112
  • Hjälplinjen - 020-22 00 60 (öppet 13-22)

Man kan vända sig till alla psykiatriska akutmottagningar, oavsett var man är skriven. Du kan hitta adresser till psykiatriska avdelningar på internet.